eeemmanoren

saknaden är stor, jag saknar dig så mycket, den enda som förstog.
det är dig jag vill va med, den som får mig le, du som får mig skratta, utan att be.
mitt hjärta är stort, tillräckligt för att älska dig, nu vet jag inte vad jag gör, men det känns som jag hatar dig.
första gången jag såg dig, det sa bara klick. mina ögon dom fastnade på dig, det hände på ett kick.
ditt vackra leende är svårt att glömma, det första jag kolla på när jag såg dig komma.
nu vet jag inte vad som händer, men mitt hjärta känns så lätt, det är som du är borta, och alla kollar snett.
ingen fattar kännslan, och jag vill inte ha den där, men det är väl knappastför dig ett vanligt besvär.
du verkar inte bry dig, som att du inte vet vem jag är, nu orkar jag inte längre, ta mig ur denna värld.


"no more words, no more lies, no more crying. no more pain, no more hurt, no more trying."

du var den som fick mina dagar att lysa,
du var den som värmde mig, men nu börjar jag frysa.
jag kanske trodde för mycket, kanske tog och överdrev.
men det känndes så rätt, men allt vart så fel.
allt jag sagt till dig är så äckta, jag hoppades att det skulle räcka.
hela jag faller sagta i bitar, och det händer steg för steg.
jag försöker att kämpa, jag försöker att dämpa mina skrik mer och mer.
du var den jag kunde älska, du var den som fick mig le.
nu vet jag inte längre, jag orkar inte se.
jag förstår inte vad som hänt, jag vill inte inse
allt gick så fort jag vill inte mer, jag vill spola tillbaka tiden
hoppas på det bästa, men det kanske var såhär det skulle gå till
för att bara bli det rätta.
jag orkar inte slå längre, jag orkar inte le, jag faller i bitar bara mer och mer.


"jag vill hata dig - men älska dig mer för varje dag"

 

ibland när jag saknar dig, så tänker jag på alla minnen som vi delat.
du och jag tillsammans en dag, det är som vi seglat.
jag vill ha dig här, jag vill va med dig, jag vill le med dig, jag vill älska dig.
jag har spelat alldeles förlänge, jag vill ha du och jag.
tillsammans du och jag, varje natt varje dag.
det finns ord du har sagt som inte går att glömma.
det finns ord jag vill säga som bara är att gömma,
jag vill inte mista den vänskap som vi har idag
men jag kan inte ljuga, det är dig jag vill ha.
din dialekt som får mig skratta så himla lätt,
det finns folk överallt som kollar, och när dom kollar, kollar dom snett.


"for the lies you make me belive"

sen första dan jag såg dig, det var du som fick mig brinna.
nu vet jag inte vad som händer, men du börjar försvinna.
det är för dig mitt hjärta dunkar, det är med dig allting funkar.
ditt ljuva lende var det första jag såg, dina ögon som lyste och rakat hår.
dialekten som fick mig skaka, jag tänker varje dag tillbaka.
de få kvällarna jag låg brevid dig, jag låg vaken för att se dig sova,
jag saknar den tiden, jag saknar allt skratt, nu är det ensamt här varje natt.
dina söta små ord som du sa och varje gång du log,
du hör aldrig av dig, du skriver inte ens, första gången du svek mig,
var det någonting som dog.
jag kan ge dig den tid du behöver, för att förstå vad det är du vill
jag kommer vänta på dig, för jag vet redan vad jag vill.


"like i love you as a friend - but lets not pretend how i wish for something more"