eeemmanoren

du var den som fick mina dagar att lysa,
du var den som värmde mig, men nu börjar jag frysa.
jag kanske trodde för mycket, kanske tog och överdrev.
men det känndes så rätt, men allt vart så fel.
allt jag sagt till dig är så äckta, jag hoppades att det skulle räcka.
hela jag faller sagta i bitar, och det händer steg för steg.
jag försöker att kämpa, jag försöker att dämpa mina skrik mer och mer.
du var den jag kunde älska, du var den som fick mig le.
nu vet jag inte längre, jag orkar inte se.
jag förstår inte vad som hänt, jag vill inte inse
allt gick så fort jag vill inte mer, jag vill spola tillbaka tiden
hoppas på det bästa, men det kanske var såhär det skulle gå till
för att bara bli det rätta.
jag orkar inte slå längre, jag orkar inte le, jag faller i bitar bara mer och mer.


"jag vill hata dig - men älska dig mer för varje dag"